Det är ingen hemlighet att Boxholm inte är centrumet för de mest slipade knivarna. Hissen går sällan hela vägen upp. Alla Indianer är inte i kanoten. Ljuset är på ? men ingen är hemma. Alla chips är inte i påsen? Ja ni förstår.
Jag bodde i tonåren några år i Mjölby och fick då inpräntat att invånarna i den mindre granntätorten Boxholm inte var lika smarta som vi. Några år senare gick ljuset upp för mig att det var på samma sätt som Linköpingbor såg på oss Mjölbybor. Och ironiskt nog som Boxholmsbor såg på invånarna i grannbyn Strålsnäs.
Ungefär samma resonemang finner jag ofta hos enskilda medarbetare på it-avdelningarna i Sverige när outsourcing till Indien kommer på tal: ”de måste ha detaljerade instruktioner”, ”man får sju indier till priset av en svensk, men man får ju vad man betalar för”, ”de ifrågasätter aldrig och bara trycker in skit i koden”.
Det som sammanfattar en svensk it-medarbetare med den attityden, är att de aldrig satt sin fot i Indien. Tiotusenkronorsfrågan är naturligtvis vad globala företag tycker om svenska it-medarbetare. Det jag har hört är: ”jobbar långsamt”, ”förändringsobenägna”, ”fortutbildar sig inte direkt”.
Allt för många outsourcar inte bara sin it utan även sina problem. Att kunna skriva tydliga projektplaner och instruktioner är grunden för ett lyckat it-projekt. Svensk – och även andra i-länders – it-industri missar runt 80 % av sina projekt (enligt ständigt återkommande studier och för den delen en och annan revision) då de drar ut på tiden, kostar mer, inte leverera kvalité etc. Att då kritisera it-kollegor i Indien känns främmande. Kanske bör vi titta på vad indierna får för instruktioner från oss?
Det finns dock många svenska it-medarbetare som med intresse, engagemang och vilja ser världen så global som den faktiskt är. Är du en av dessa - ta då mer plats och träng undan pessimisterna som nu dominerar debatten!
Jag är väl medveten om att det finns initiativ i Indien som inte gått enligt plan men jag har sett tillräckligt starka leveranser för att säga att jag är imponerad. Nu väntar jag dock med spänning på utvecklingen i Kina. För kineserna kan ju inte det här med it och de behöver alltid en jäkla massa instruktioner. Eller? Kanske dags för ett besök i Kina. Och Boxholm.
